Stieg Larsson: Flickan som lekte med elden

Läste om Flickan som lekte med elden också häromdagen. Den var faktiskt också en aningen bättre vid omläsningen man jag gillade den mycket första gången också. När jag läste den första gången fann jag det verkligen irriterande att man inte visste vilka som överlevde och i vilket skicka deras hjärnor var och skulle få vänta många månader på svaret. Nu ska jag just börja läsa tredje delen och hoppas den är lika bra som de tidigare i serien. En sak som kändes lite onödigt i Flickan som lekte med elden var det där med Fermats stora sats och att Salander kom på en lösning just innan potentiellt mycket hjärnskador uppkom.

Stieg Larsson: Män som hatar kvinnor

Jag läste Män som hatar kvinnor första gången för ungefär ett år sedan och läste om den häromdagen då jag ville ha något sträckläsningsaktigt att läsa och jag ville påminna mig om händelserna innan del tre kommer ut i slutet på maj. Och faktum var att det fungerade alldeles utmärkt att läsa om boken och jag tyckte den var ännu bättre vid omläsning för man kände till strukturen och behövde inte irritera sig på att det fanns avsnitt i boken som man inte förväntade sig i en bok av den typ man trodde det var. En sak som jag gillar med boken är att det är ett slags låsta rum-mysterium fast på en ö och att deckargåtan och hur den löses faktiskt känns trovärdigt.

Andra bloggar om: böcker, deckare

The Avengers: Peel the Reel

En av mina favoritteveserier är The Avengers och då i första hand Emma Peel-åren. Hittade en musikvideo som jag tyckte var riktigt underhållande och trevlig och som rekommenderas om man sett The Avengers:

http://www.youtube.com/watch?v=dKKeVtWDEPw

Andra bloggar om: The Avengers, Emma Peel, TV-serier

Georgette Heyer: The Nonesuch

Jag läste Georgette Heyers The Nonesuch för tredje gången häromdagen. Jag brukar läsa om hennes regency-romanser regelbundet då det är väldigt skoj att läsa. Heyer skapade denna subgenre. Egentligen så är de flesta av dessa böcker "comedy of manners" och de brukar ju ha romantiskt innehåll också men det är inte detta som är huvudpoängen så det är lite fel att tro att Heyer skriver traditionella romansböcker (ungefär lika fel som att Jane Austen skriver romansböcker). Faktum är att om man har svårt att läsa Jane Austen på grund av att man inte känner till relevanta historiska fakta eller har problem med språket så är Georgett Heyer en bra introduktion.

Jag har också min åsikt att Jane Austen och Georgett Heyer skriver science fiction. Böckerna utspelar sig i en annan värld som är skild från vår med sina egna regler. Och det är inte en historiskt helt korrekt värld i alla fall inte då det gäller Georgett Heyer. Hon var berömd för sina historiska efterforsningar så väldigt mycket stämmer men hon har också hittat på egna saker. På Conversation förra året så uttryckte Farah Mendelson också åsikten att Heyer var sf så jag är inte ensam om denna åsikt...

Så gillar man "commedy of manners" och böcker med mycket och bra dialog så rekommenderar jag att man börjar läsa Georgette Heyer. Börja med till exempel Frederica eller The Grand Sophy som är två av mina favoriter.

Andra bloggar om: böcker, sf, regency, Georgette Heyer

Camilla Läckberg: Olycksfågeln

Det här är fjärde boken av Camilla Läckberg som jag läser. Jag har gillat de andra böckerna ganska bra. Fast jag har aldrig varit förtjust i syster-plotten. I Olycksfågeln var den delen inte så framträdande men å andra sidan fanns det massor med barnpassning och liknande med vilket jag kanske reagerade lite extra negativt på på grund av den negativa recensionen av Tyskungen som jag refererade i ett annat inlägg. Intrigen var uppbyggd som den brukar vara. Tyvärr var det ganska lätt att gissa att en person var inblandad och man störde sig lite på att polisen inte kom på detta. Boken var OK och jag kommer säkert läsa nästa också men Läckberg är faktiskt inte lika bra som till exempel Håkan Nesser.

Andra bloggar om: böcker, deckare

Peter Watts: Blindsight

Jag har som vana att besöka sf-världskongressen varje år och röstar också i Hugo-omröstningen. Jag försöker därför läsa alla nominerade romaner och läste nyligen Blindsight av Peter Watts. Detta var en mycket bra hård och idébaserad sf-bok. Grundstoryn är "first contact" men temat berör saker som medvetandefilosofi, perception och personbegreppet. Blindsight är ett existerande fenomen och är att man är blind på så sätt att man inte ser något men lägre nivåer i processandet fungerar och skickar signaler på olika sätt till högre nivåer och de högre nivåerna rationaliserar sitt handlande på olika sätt som inte alls har med en kunskap om vad man sett att göra. Boken avslutas med ett appendix där Watts går igenom lite olika teorier som influerat boken. En utökad version av detta appendix finns på www.rifters.com.

Andra bloggar om: sf, science fiction, hugo, böcker